Svartmögel är i vardagligt tal allt mögel som ser mörkt ut: prickarna i silikonfogen i duschen, den grå randen längs fönsterkarmen, de svarta fläckarna på råsponten uppe på vinden. Det är inte en enda farlig art. Det som avgör hur allvarligt det är, och om du kan ta bort det själv, är var det sitter och vad det växer i.

Sitter det på en slät yta som går att tvätta är det ett städ- och ventilationsjobb. Sitter det i trä, gips eller bakom kakel är möglet ett tecken på en fuktskada, och då är det fukten du ska jaga.

Vad är svartmögel?

Ordet är inte ett vetenskapligt namn. När skräckartiklarna skriver om svartmögel menar de oftast arten Stachybotrys chartarum, som växer på material som har varit riktigt blött under lång tid, till exempel kartongen på en gipsskiva efter en läcka.

Men det mesta mörka mögel folk hittar hemma är andra mögelsvampar. Färgen säger inte vilken art det är, och den säger inte heller hur farligt det är. Det går inte att se med blotta ögat.

Det här ändrar mindre än man kan tro. Folkhälsomyndigheten skiljer inte på snällt och elakt mögel i sina råd, utan behandlar synlig mögelväxt och unken lukt som tecken på fukt som ska utredas. Det du gör beror alltså på var möglet sitter, inte på vad det heter.

Så ser det ut

Mögel på en yta ser oftast ut som små svarta eller mörkgröna prickar som växer ihop till fläckar. I en silikonfog sitter det ofta inne i fogen, så att den ser grå eller svartprickig ut även när du har skrubbat den. På en fönsterkarm i trä syns det som en mörk rand där kondensvattnet brukar samlas.

På vinden ser det annorlunda ut. Där blir råsponten eller takstolarna gråsvarta i stora sjok, ofta tydligast på norrsidan och runt genomföringar. Det luktar dessutom unket när du öppnar vindsluckan.

Allt som är svart är inte mögel. Sot från levande ljus fastnar gärna i kalla hörn och ser likadant ut, och vanlig smuts i en fog kan vara svår att skilja från påväxt. Ett enkelt test är att torka med en fuktig trasa: smuts och sot går att torka bort helt, mögel lämnar oftast en fläck kvar och kommer tillbaka på samma ställe.

Varför det växer just där

Mögel behöver fukt, och det räcker med fuktig luft under lång tid. Boverkets byggregler räknar med 75 procents relativ luftfuktighet som kritisk nivå för material där det inte finns bättre dokumenterade värden. Ligger fukten över det länge kan det börja växa.

Fukten kommer från tre håll. Kondens bildas där varm fuktig inomhusluft möter en kall yta, som ett fönster eller en köldbrygga i ytterväggen. Dålig ventilation gör att fukten från dusch, matlagning och andning blir kvar. Och läckor, från rör eller tak, blöter ner material som aldrig hinner torka.

Varje rum har sin vanliga orsak, och därför ser lösningen olika ut i badrummet, vid fönstret och uppe på vinden.

Badrummet

Mögel i badrum är det vanligaste av allt, och det sitter nästan alltid på samma ställen: silikonfogarna runt dusch och badkar, taket ovanför duschen och bakom skåp som står tätt mot väggen. Det är ytor som blir blöta varje dag och sällan hinner torka innan nästa dusch.

Orsaken är nästan alltid ventilationen. Kör fläkten längre efter duschen, skrapa ner väggarna med en gummiskrapa och låt dörren stå öppen efteråt. Det är samma rutin som hjälper mot silverfiskar i badrummet, eftersom båda problemen trivs i samma fukt.

Kommer det tillbaka på väggen bakom kakel, eller i fogarna mellan plattorna trots att du vädrar, kan det sitta fukt bakom tätskiktet. Då är det inte längre ett städjobb.

Fönster och ytterväggar

På fönster bildas mögel där kondensvattnet rinner ner och blir stående, oftast i nederkant av karmen. Äldre fönster med ett enkelt innerglas ger mer kondens än moderna, och ett sovrum där fyra personer sover med stängd dörr ger mycket fukt på en natt.

Ytterväggar får mögel bakom möbler som står tätt mot en kall vägg. Luften bakom soffan eller garderoben står still och blir kallare än resten av rummet, och där stiger den relativa fuktigheten. Flytta ut möbeln några centimeter från väggen så att luften kan röra sig.

Vind, krypgrund och källare

På vinden, i krypgrunden och i källaren är mögel ett byggtekniskt problem, inte ett städproblem. Mögel på råsponten beror ofta på att varm fuktig luft läcker upp från bostaden, till exempel runt vindsluckan eller rörgenomföringar, och kondenserar mot det kalla taket.

I krypgrunder och källare är det markfukten och sommarluften som ställer till det. Varm fuktig uteluft som kommer in i en sval krypgrund ger hög relativ fuktighet mot bjälklaget. Där ska du inte börja skrubba, utan låta någon som kan fukt titta på hur utrymmet är ventilerat.

Gå upp på vinden en gång om året, gärna en kall vinterdag. Då syns frost eller droppar på undersidan av taket, och du ser var den varma luften tar sig upp. Att täta runt vindsluckan och genomföringarna är ofta det första steget, och det kostar nästan ingenting.

Är svartmögel farligt?

Fukt och mögel i bostaden påverkar hälsan, oavsett vilken art det rör sig om. Folkhälsomyndigheten skriver att risken för luftvägsinfektioner och besvär i övre och nedre luftvägarna ökar, till exempel hosta och väsande andning. Den som har astma kan få mer besvär, och allergiker kan påverkas.

Barn är mest utsatta. Enligt WHO, som Folkhälsomyndigheten hänvisar till, ger fuktskador i bostäder ökad risk att få astma, framför allt för barn. Därför är det inget att vänta med om det finns småbarn i huset.

Många letar efter en särskild lista med symtom för svartmögel. Någon sådan finns inte. Symtomen är desamma som för fukt och mögel i allmänhet: irriterade luftvägar, hosta, täppt näsa och ögon som kliar, och besvär som blir bättre när du är borta från huset.

Ger svartmögel cancer?

Nej, inte enligt det myndigheterna säger. Cancer finns inte bland de hälsoeffekter som Folkhälsomyndigheten tar upp för fukt och mögel i bostäder. Det som är belagt är luftvägarna och astman, och det räcker gott som skäl att åtgärda det.

Ta bort svartmögel själv

Du kan ta bort mögel själv när ytan är liten, slät och går att tvätta, och när det inte finns något bakom. Kakel, glas, målad och tvättbar vägg, plastlister och porslin hör dit. Den amerikanska miljömyndigheten EPA drar gränsen för vad en privatperson normalt kan klara själv vid ungefär en kvadratmeter.

Tvätta med vanligt rengöringsmedel och vatten, skrubba ordentligt och torka ytan helt efteråt. Använd handskar och andningsskydd, eftersom sporerna lossnar när du skrubbar. Vädra medan du jobbar.

Silikonfogar skrubbar du inte rena. Möglet sitter inne i fogmassan, och kommer tillbaka hur mycket du än tvättar. Skär ut den gamla fogen, låt det torka ordentligt och foga om med en våtrumssilikon.

Klorin gör inte jobbet

Klorin bleker möglet så att det syns mindre, men det tränger inte in i porösa material. På trä, gips, puts och fogar blir det kvar mögel under ytan, och det växer igen så fort det blir fuktigt. Klorin passar bara på släta ytor som inte suger åt sig något, och där räcker vanligt rengöringsmedel lika bra.

Porösa material som har möglat, som en gipsskiva eller en innertaksplatta, går oftast inte att rädda. EPA skriver att sådant material kan behöva slängas.

Och viktigast av allt: tar du bort möglet men inte fukten har du inte löst något. Det kommer tillbaka, och oftast på samma ställe.

Går det att måla över?

Det är frestande att rolla över fläcken med en mögelhämmande färg och gå vidare. Men färgen stoppar inte fukten, och sitter möglet i underlaget växer det igenom eller släpper färgen efter en tid. Tvätta, torka och åtgärda orsaken först. Måla sedan, om ytan fortfarande behöver det.

När det är en fuktskada

Vissa tecken betyder att det är konstruktionen och inte ytan som har ett problem. Möglet kommer tillbaka på samma ställe trots att du har tvättat och vädrat. Det luktar unket i ett rum eller i hela huset. Möglet sitter i trä eller gips, eller så är materialet mjukt, missfärgat eller buktar.

Mögel bakom kakel är ett särskilt tydligt fall. Då har vatten tagit sig in bakom tätskiktet, och det är skivan bakom som tar skada, vilket är skälet till att badrumsväggar byggs med våtrumsgips och ett godkänt tätskikt.

I de lägena ringer du en fuktkonsult eller en besiktningsman med fuktkompetens, inte i första hand en sanerare.

Fuktutredningen

Vid en fuktutredning mäter konsulten fukten i materialen, letar efter källan och tar vid behov prover på möglet. Ibland behöver man ta upp ett hål i en vägg eller ett golv för att se vad som finns bakom. Du får en rapport som säger vad som är skadat, varför, och vad som behöver göras.

Fråga innan vad som ingår, om provtagning kostar extra och om rapporten går att använda mot försäkringsbolaget. Först när orsaken är klarlagd är det värt att ta in en sanerare, och då vet du också vad saneringen ska omfatta.

Försäkring och ansvar

Hemförsäkringen och villaförsäkringen ersätter vanligtvis inte mögel. Folksam skriver till exempel att långvarig fukt inte ersätts, och Svedea att ersättning nekas för mögel och allmänna fuktproblem. Mögel räknas som följden av fukt under lång tid eller bristande underhåll.

Det som brukar ersättas är en plötslig och oförutsedd vattenskada, som ett rör som brister eller en diskmaskin som läcker. Uppstår mögel efter en sådan händelse kan saneringen ingå. Villkoren skiljer sig åt mellan bolagen, så läs dina egna villkor och kontakta försäkringsbolaget innan du river något.

Bor du i hyresrätt är det hyresvärden som ansvarar för att utreda och åtgärda fukt och mögel. Anmäl det skriftligt, spara bilder och börja inte ta bort material själv. Gör hyresvärden inget kan du vända dig till miljöförvaltningen i kommunen.

Så håller du det borta

Mot mögel hjälper det du gör varje dag. Kör badrumsfläkten en stund efter duschen, torka av väggar och golv och låt handdukar hänga så att de torkar. Vädra kort och ordentligt i stället för att ha ett fönster på glänt hela dagen.

Håll värmen jämn i hela huset. Ett kallt rum med stängd dörr får högre relativ fuktighet och kondens på fönstren, och ett termostatelement som sitter rätt inställt gör mer nytta än en extra avfuktare.

Skaffa en enkel hygrometer och sätt den i badrummet eller i det rum där du har haft problem. Ligger luftfuktigheten högt dag efter dag vet du var du ska börja, och du ser snabbt om det du gör hjälper.

Tvättstuga och källare

Tvätt som torkar inomhus släpper ut mycket vatten i luften. Häng den i ett rum med fungerande frånluft, eller använd torktumlare eller torkskåp med utblås. I en källare som känns rå hela sommaren gör en avfuktare ofta mer än vädring, eftersom den varma uteluften bara för in mer fukt när den möter de svala väggarna.