Bålgetingen är Sveriges största geting, med drottningar på runt tre centimeter, och den är lugnare än de vanliga getingarna som kommer till saftglaset. Den håller sig helst undan från människor. Men den har mer gift per stick, så ett bo precis vid ytterdörren ska du inte ha.

De flesta som söker på bålgeting har sett en ovanligt stor geting, ofta i fönstret en kväll, och vill veta vad det var. Så börjar vi där.

Så känner du igen en bålgeting

Storleken är det första du ser. Enligt Artdatabankens nationalnyckel är en arbetare runt 22 millimeter, en hane runt 26 och en drottning runt 32. En vanlig getingarbetare är 13 till 17 millimeter.

Färgerna skiljer den också. Bålgetingen är gul och brunaktig, där andra getingar är gula och svarta. Den brummar tydligt när den flyger.

I Sverige finns den från Skåne och upp till Gästrikland och delar av Värmland och Dalarna. Fynd längre norrut är troligen tillfälliga besökare.

Varför du ser den på kvällen

Bålgetingen jagar till stor del på natten, och den dras till lampor och upplysta fönster när det är mörkt. Det är därför så många upptäcker den på sensommarkvällar, när den surrar mot rutan eller kommer in genom ett öppet fönster. Det är inget angrepp, den har bara följt ljuset.

Bålgetingens drottning och hanar

Den största bålgetingen du ser är en drottning. Hon har parat sig på hösten och övervintrat ensam, och när hon kommer fram på våren letar hon boplats. Det är då hon kan hitta in i ett uthus, en fågelholk eller på en vind.

Till en början gör hon allt själv. Hon bygger en första yngelkaka med närmare 30 celler, fäst på en stjälk av tuggat trä och saliv, och föder upp den första kullen arbetare. Först när de har kläckts stannar hon inne i boet och lägger ägg.

Hanarna kläcks på sensommaren och lever bara en kort tid efter parningen. De har ingen gadd och kan alltså inte sticka, även om de gör stickande rörelser med bakkroppen när man håller i dem. Du känner igen en hane på de långa, smala antennerna och den smalare bakkroppen.

Stor geting, men vilken?

Alla stora getingar är inte bålgetingar. På våren är det ofta drottningar av vanliga getingar du ser, och de är större än arbetarna du möter på sommaren.

	Storlek	Utseende	När du ser den
Bålgeting, arbetare	Runt 22 mm	Gul och brunaktig	Sommar och höst, även kvällstid
Bålgeting, drottning	Runt 32 mm	Som arbetaren, men klart större	Främst på våren när hon letar boplats
Vanlig getingdrottning	17 till 22 mm	Gul och svart	På våren, innan boet har arbetare
Sammetsgeting (asiatisk bålgeting)	Något mindre än bålgetingen	Mycket mörk, svart kropp, gula ben	Inte påträffad i Sverige

Den asiatiska jättebålgetingen, Vespa mandarinia, finns inte i Sverige. Och bålgetingen bygger inte bo i marken. Kommer stora getingar upp ur gräsmattan är det jordgetingar.

Är bålgetingar farliga?

Mindre än ryktet säger, men inte ofarliga. Enligt nationalnyckeln står två arter, tyskgeting och vanlig geting, för nästan alla getingstick i Sverige. Bålgetingen går inte till angrepp om du inte hotar den eller boet.

Sticket är ändå kraftigare. Giftinformationscentralen skriver att bålgetingen har betydligt mer gift än vanliga getingar. För en vuxen utan allergi är ett enstaka stick oftast inte värre än ett getingstick, men gränsen för när det behövs vård ligger lägre. Giftinformationscentralen räknar 10 bålgetingstick hos en vuxen, mot 50 getingstick, och för ett litet barn fyra bålgetingstick. Bålgetingen kan också sticka flera gånger.

När du ska söka vård

Är du stucken i munnen eller svalget ska du söka vård direkt, eftersom svullnaden kan göra det svårt att andas. Samma sak gäller om du vet att du är allergisk mot getingstick. Känner du dig svimfärdig eller får svårt att andas efter ett stick ringer du genast 112, och har du en adrenalinpenna tar du den först.

Bålgetingens bo

Bålgetingen bygger helst i ihåliga träd, gärna ekar. Men den flyttar också in i fågelholkar, gamla hackspettshål, under tak och på vindar. Boet är gjort av tuggat trä och blir brunaktigt. Ett samhälle kan vara allt från ett par hundra individer till långt över tusen, och det största som räknats, i Polen, hade drygt 2 000.

Precis som hos andra getingar lever samhället en sommar. På hösten dör arbetarna, och bara de nya drottningarna övervintrar. Ett tomt bo används aldrig igen.

Ta bort ett bålgetingbo

Kan boet sitta kvar, låt det sitta. Ett bo i en holk långt ner i trädgården eller i ett träd ni inte går förbi gör ingen skada, och senare i höst är det tomt. Sitter det vid huset, på vinden eller där barn leker, ska det bort. Men det är ett jobb för ett saneringsföretag, inte något du gör själv. Samhället är stort, getingarna försvarar boet och sticket är kraftigt.

Hur säsongen påverkar beslutet, och vad villaförsäkringen täcker, står i artikeln om att ta bort ett getingbo. Samma regler gäller för bålgetingar.

Är bålgetingen fridlyst?

Nej. Den är inte fridlyst i Sverige. Den stod tidigare på den svenska rödlistan men togs bort år 2000. Det är alltså tillåtet att ta bort ett bo som är i vägen. I Tyskland är den däremot skyddad, och det kan vara en del av förklaringen till att så många tror att den är fridlyst även här.

Vad bålgetingen gör i trädgården

Bålgetingen är en jägare. Den tar andra insekter som mat åt larverna, ibland även honungsbin, och klipper upp bytet med käkarna utan att använda gadden. För trädgården gör den mer nytta än skada.

Det den kan ställa till med är barken. Bålgetingar ringbarkar grenar på träd och buskar för att komma åt saven, och ser du en gren där barken är avgnagd runt om kan det vara de. Till boet tuggar de dessutom ved, gärna från murket lövträ.

Asiatisk bålgeting

Den asiatiska bålgetingen heter sammetsgeting på svenska, Vespa velutina. Den står på EU:s förteckning över invasiva främmande arter och är ett hot mot bin, eftersom den äter andra getingar och bin, även honungsbin. Den är något mindre än vår bålgeting, mycket mörkare, och har gula ben.

Våren 2026 fanns enligt Länsstyrelsen i Halland inga tecken på att den finns i Sverige. Sommaren 2025 hittades dock ett exemplar på Fyn i Danmark, och det är i södra Sverige den väntas dyka upp först. Dess bo skiljer sig också. Det är ovalt, 40 till 70 centimeter i diameter, och ingångshålet sitter på sidan.

Tror du att du har sett en, ta en skarp bild och rapportera fyndet på Artportalen. Går det att fånga getingen, behåll den. Tidiga fynd är det som gör att en ny art går att stoppa.