Frostfritt djup i Sverige går från ungefär 1,1 meter i södra Skåne till 2,5 meter i Norrbottens inland. Runt Stockholm ligger det på 1,6 till 1,7 meter, i Göteborg närmare 1,3. Siffrorna kommer från den tjäldjupskarta som byggbranschen räknar med, och tabellen längre ner ger dig värdet för din del av landet.

Men siffran är ett värsta fall. Den gäller jord som tjälar, en sträng vinter och mark utan snö. I din trädgård kan det räcka med mindre, eller behövas mer, och det beror mest på vad du gräver i.

Vad betyder frostfritt djup?

Frostfritt djup, eller tjäldjup, är hur långt ner tjälen når en riktigt kall vinter. Under den nivån fryser marken inte, och det som står där rör sig inte.

Det spelar roll för att vatten i jorden utvidgar sig när det fryser. I fel sorts jord bildas islinser som lyfter allt ovanför, en plint, en trappa eller en mur, och när det tinar sjunker det tillbaka lite snett. Det kallas tjällyftning, och det är därför en altan kan stå fint i oktober och gunga i april.

Tabell: frostfritt djup i Sverige

Värdena är avlästa från tjäldjupskartan i TräGuidens avsnitt om grundläggningsdjup. Kartan anger djup i tjälfarlig mark som inte är snötäckt, och S:t Eriks använder samma linjer i sina anvisningar för murar. Mellan två linjer får du läsa av närmaste värde.

Område	Frostfritt djup
Malmö och södra Skåne	1,1 m
Norra Skåne, Blekinge, Gotland	1,2 m
Halland, Göteborg, västkusten	1,3-1,4 m
Kalmar, Kronoberg	1,4 m
Jönköping, Östergötland	1,5-1,6 m
Stockholm, Södermanland	1,6-1,7 m
Uppsala, Västmanland, Örebro, Värmland	1,7 m
Dalarna, Gävleborg	1,8-1,9 m
Västernorrland, Jämtland	2,0-2,2 m
Västerbotten	2,1-2,3 m
Norrbotten	2,3-2,5 m

Tabellen är vägledning, ingen garanti. Den beskriver en ogynnsam vinter i ogynnsam jord, och där din tomt har bättre förutsättningar kan du ofta komma undan grundare.

Jorden avgör mer än orten

Två grannar i samma by kan behöva gräva olika djupt. Det som skiljer är jordarten, snön och vattnet.

Vilka jordar tjälar?

Sand och grus släpper igenom vatten och räknas inte som tjälfarliga. Silt och morän är värst. TräGuiden pekar ut just siltjordar och morän som de där tjällyftning i första hand är ett problem. Lera binder mycket vatten och kräver också försiktighet.

Du kan göra ett enkelt test själv. Ta en näve jord från det djup du ska bygga på, rör ut den i en glasburk med vatten och låt den stå. Sand och grus sjunker till botten på några sekunder, medan de finare partiklarna lägger sig långsamt ovanpå. Ju tjockare det fina lagret blir, desto mer tjälfarlig är jorden. Vill du veta mer finns SGU:s kartvisare för jordarter, men den visar det generella läget och ersätter inte spaden.

Snön isolerar

Kartans värden gäller snöfri mark. Ett snötäcke isolerar, och under en gräsmatta med snö på tränger tjälen inte lika djupt. Det omvända gäller en uppfart som skottas hela vintern. Där når kylan längst ner, och det är ofta där plattor och kantsten lyfter först.

Vatten spelar också in. Står grundvattnet högt eller rinner det vatten mot stället där du bygger har tjälen mer att arbeta med, och då hjälper dränering mer än att gräva djupare.

Så djupt ska du gräva för olika jobb

Hur du använder siffran beror på vad du bygger. En plint, en mur och ett vattenrör har var sitt sätt att klara tjälen.

Plintar till altan, förråd och carport

Står plinten i tjälfarlig jord behöver foten ner till frostfritt djup, eller stå på ett lager frostfri fyllning av grus eller bergkross som går ner dit. Är marken sand eller grus rakt igenom räcker det oftast med att gräva bort matjorden och packa ordentligt. Det är den grunden som används för ett förråd mot husväggen och för en bastu på tomten.

Det finns en fälla. Isoleringstillverkaren Dow skriver i sin anvisning om tjälisolering att även plintar på frostfritt djup kan lyftas, eftersom kylan leds ner genom själva betongen till jorden runt foten. Deras lösning är att isolera runt plinten, vilket också låter dig gräva grundare. Mer om det längre ner.

Markskruv följer inte tabellen på samma sätt. Längd och dimension väljs efter lasten och jorden, så fråga leverantören efter en beräkning för just din mark.

Murar och stödmurar

En mur i tjälfarlig jord behöver en bädd av dränerande grus eller bergkross, och är undergrunden riktigt tjälfarlig ska den bytas ut ner till frostfritt djup. S:t Eriks skriver i sina anvisningar att det djupet kan minskas med markisolering. Dräneringen bakom muren är minst lika viktig, och den går vi igenom i guiden om att bygga stödmur.

Vattenledning och avlopp

Här är marginalerna små, för ett fruset rör märks direkt. Kommunerna anger själva vad som gäller. Nacka kräver att VA-ledningarna på tomten ligger på frostfritt djup, 1,7 meter, eller får isoleringslåda och värmekabel. Vellinge i södra Skåne anger ungefär 1,1 meter i grönyta.

Ansvaret delas vid förbindelsepunkten, som oftast sitter nära tomtgränsen. Kommunen står för ledningarna fram dit, du står för allt därifrån och in till huset. Ska vattnet ut till en sommarstuga eller en utekran längre bort är det din ledning hela vägen, och då är det frostfritt djup, isolering eller värmekabel som gäller. Längre sträckor med isolering i stället för djup är värt att låta en VA-konsult räkna på.

Dräneringsrör och dagvatten

Ett dräneringsrör gör sitt viktigaste jobb på våren, när snön smälter och marken fortfarande är frusen längre upp. Står det vatten kvar i ett grunt rör fryser det, och då leds smältvattnet ingenstans. Lägg rören med jämnt fall så att de töms, och på den nivå som anvisningen för just din grund eller mur anger.

Isolera i stället för att gräva djupt

Att gräva två meter i Norrland är dyrt och ibland omöjligt. Alternativet är markisolering med cellplast, som hindrar kylan från att nå ner. Då kan grunden ligga grunt, men isoleringen måste gå ut en bit runt det du skyddar.

Dows anvisning delar in landet i åtta klimatzoner och anger tjocklek och hur långt ut skivorna ska nå. För plintar och trappor ser det ut så här:

Klimatzon, exempel	Djup till isoleringen	Isolering	Utkragning runt om
1, Malmö	0,4 m	50 mm	1,2 m
2, Göteborg, Jönköping	0,4 m	50 mm	1,4 m
3, Stockholm	0,4 m	70 mm	1,6 m
4, Falun	1,0 m	100 mm	2,0 m
6, Östersund, Sundsvall	1,0 m	150 mm	3,0 m
8, Luleå, Kiruna	1,0 m	180 mm	3,2 m

Använd extruderad cellplast som tål att ligga i fukt. Isolering som suger vatten tappar mycket av sin förmåga, och då har du grävt i onödan.

Uppvärmt hus eller inte?

Under ett uppvärmt hus fryser marken mindre, eftersom värme läcker ner. TräGuiden räknar därför ner grundläggningsdjupet för en uppvärmd källare till 0,6 eller 0,3 gånger tjäldjupet, beroende på hur varm källaren är, och en välisolerad platta på mark kan ligga på 0,35 meter.

Det gäller bara det som faktiskt värms. En trappa utomhus, en stödmur, ett skärmtak eller ett oisolerat förråd får ingen värme alls. De behöver full tjälsäkring även om de står tätt intill huset, och TräGuiden nämner just trappor, stolpar och stödmurar som de delar där markisolering är mest aktuell.

Frågor att ställa innan du gräver

Börja med ledningarna i marken. Ledningskollen är gratis och skickar din fråga till de ledningsägare som kan ha kablar eller rör där du ska gräva. Gör ärendet 10 till 14 dagar innan grävstart. Dina egna ledningar, som vattnet efter förbindelsepunkten eller kabeln till garaget, har ingen annan koll på än du.

Fråga sedan kommunen om de har egna riktlinjer för frostfritt djup, särskilt om det gäller VA. Och ta reda på vad du gräver i, för det avgör mer än vilken linje på kartan du bor vid.