De flesta som ska bygga en trappa utomhus börjar i fel ände. De åker till bygghandeln, köper steg efter vad som ser lagom ut, och upptäcker hemma att stegen antingen tar slut för tidigt eller hamnar i en höjd som inte går att gå i.

Hela jobbet avgörs av två mått du tar innan du köper något. Resten är hantverk.

Mät höjden och längden först

Du behöver höjdskillnaden mellan nedre och övre marknivå, och det vågräta avståndet mellan samma punkter.

Enklast gör du det med en rak bräda och ett vattenpass. Lägg brädan från övre nivån rakt ut i luften, håll den i våg, och mät rakt ner till marken vid brädans ände. Det avståndet är höjden. Sträckan längs marken in till övre nivån är längden.

Är höjdskillnaden stor får du ta det i etapper och lägga ihop måtten. Skriv ner båda siffrorna, för de är hela underlaget för allt som följer.

Räkna ut steghöjd och plansteg

Ute vill man ha flackare trappor än inomhus. Tumregeln är att två stigningar plus ett plansteg ska landa runt 65 centimeter, mot 63 för en innertrappa.

En bekväm stighöjd utomhus ligger mellan 14 och 18 centimeter, och planstegets djup mellan 28 och 35. Börja med att dela höjden med 16, avrunda till närmaste heltal, och dela sedan höjden med det antalet.

Säg att höjdskillnaden är 96 centimeter. Då blir det 96 dividerat med 16, alltså sex steg, och varje steg blir exakt 16 centimeter. Sex plansteg om 33 centimeter kräver knappt två meter i längd.

När längden inte stämmer

Här uppstår den vanliga knuten, och den är nästan alltid att marken inte räcker till.

Är sträckan för kort blir stegen branta. Då kan du gräva bort lite jord i överkant för att förlänga sträckan, eller acceptera lutningen och sätta ledstång.

Är den för lång blir stegen orimligt djupa. I en slänt är det faktiskt inget problem: plansteg på 45 eller 50 centimeter går utmärkt att gå i ute, och alternativet är att lägga in en vilplan på mitten. En trädgårdstrappa behöver inte se ut som en innertrappa.

Hur bred ska trappan vara?

En trappa som bara en person ska gå i klarar sig på 80 centimeter. Ska två kunna mötas, eller ska du bära något brett, vill du ha 120 centimeter eller mer.

Bredden påverkar också hur trappan upplevs. En bred trappa i en slänt läser ögat som en del av trädgården, medan en smal blir en passage man bara går igenom. Ska trappan vara ett blickfång är 150 centimeter inte överdrivet.

Tänk på att varje extra decimeter i bredd är material i varje steg. En sex steg hög trappa som växer från 100 till 150 centimeter kräver femtio procent mer sten eller virke.

Rita upp trappan innan du köper virke

En enkel skiss i genomskärning sparar både pengar och ångest. Rita en linje för marken som den ser ut, lägg in stegen med de mått du räknat fram, och se efter om trappan landar där du tänkt dig.

Skissen ger dig också inköpslistan. Antal steg gånger bredden är exakt hur mycket material du behöver, och du slipper stå i bygghandeln och gissa.

Rita samtidigt in var grunden ska ligga och hur djupt du måste gräva. Det är ofta där projektet växer, och det är bättre att upptäcka i köket än med spaden i handen.

Trä eller sten?

Tre vägar är vanliga, och de skiljer sig mest i arbetsinsats.

	Blocksteg i betong	Natursten	Trä
Arbete	Tungt men enkelt	Tungt och pysslig passning	Lätt att hantera
Livslängd	Mycket lång	Längst	15 till 25 år
Underhåll	Nästan inget	Nästan inget	Halkskydd, byte av brädor
Passar	Raka trappor i öppen slänt	Naturtomter och äldre hus	Branta slänter och långa spänn

Blocksteg är det vanligaste valet för att de är måttsatta från början. Ett block är ett färdigt steg, vilket gör att beräkningen ovan går rakt in i inköpslistan.

Bygga trätrappa utomhus

En trätrappa byggs med vangstycken, alltså två sneda balkar som stegen vilar på. Vangstyckena ska vara i tryckimpregnerat virke avsett för markkontakt, eftersom de går ner i marken i nederkant.

Stegen läggs på klossar eller i urtag i vangstycket. Låt det vara några millimeter mellan brädorna i varje steg, så rinner vattnet igenom i stället för att ligga kvar och fräta.

Trä är lättare att arbeta med än sten och det enda rimliga valet om trappan ska spänna fritt över en brant slänt. Räkna dock med halkskydd, för en våt trätrappa i oktober är obehagligt hal.

Grunden avgör om trappan står kvar

En utetrappa förstörs inte av slitage utan av tjälen. Vatten som blir kvar under stegen fryser, utvidgar sig och lyfter dem ur läge, och efter ett par vintrar står trappan snett.

Lösningen är dränering, inte massa betong. Gräv bort matjord och lera under hela trappan, fyll med 20 till 30 centimeter packad makadam eller bergkross, och se till att undergrunden lutar så att vattnet leds bort.

Packa i lager om tio centimeter med en vibroplatta. Det är trist arbete och det är precis det som avgör om trappan ligger still om fem år.

Bygg nerifrån och upp

Börja alltid vid trappans fot. Det första steget ska ligga i våg och stabilt, för det bär de andra i sidled.

Lägg sedan steg för steg uppåt och kontrollera höjden vid varje. Blocksteg läggs med en liten överlappning så att fogen inte släpper igenom vatten rakt ner, och de sätts med bruk i kortändarna snarare än i en heltäckande bädd.

Kontrollera med brädan och vattenpasset för varje par av steg. Ett fel på fem millimeter per steg blir tre centimeter på sex steg, och det känns tydligt i foten.

Ledstång och belysning

En trappa på tre eller fyra steg klarar sig utan ledstång. Blir den högre, eller står den brant, är ledstången skillnaden mellan en trappa som används året om och en som ingen tar på höstkvällarna.

Sätt den runt 90 centimeter över stegens framkant och förankra stolparna i marken, inte i stegen. Ett räcke som sitter fast i blocksteg lossnar så fort stegen rör sig minsta lite.

Belysning behöver inte vara krångligt. Låga pollare vid varannan stegkant gör mer för säkerheten än en stark lampa uppifrån som bara bländar den som är på väg upp.

Misstagen som går igen

Det vanligaste felet är ojämn stighöjd. Foten lär sig det första stegets höjd efter ett par steg och förväntar sig samma resten av vägen, så det avvikande steget är det man snubblar på.

Det näst vanligaste är att skippa dräneringen för att marken ser torr ut i juli. Den bedömningen gäller inte i november.

Det tredje är att lägga stegen med lutning inåt. Varje steg ska luta någon millimeter framåt så att vatten rinner av, annars står det kvar och fryser mitt på steget.

Behöver du bygglov?

En trappa i marken kräver normalt inget bygglov. Den räknas varken som byggnad eller som sådan anläggning som lovplikten omfattar.

Det ändras om trappan hör ihop med något annat. En trappa upp till en altan kan omfattas av reglerna för altanen, och bygger du murar i samband med trappan kan murens höjd utlösa lovplikt. Ligger tomten inom strandskydd gäller dessutom egna regler.

Är du osäker tar ett samtal till byggnadsnämnden tio minuter och ger ett besked som gäller för just din tomt.