Solcellerna sitter på taket och gav ungefär det de skulle. Nästa tanke blir ofta: kan jag ta vinden också?

Svaret är ja, det går. Men räknestycket ser helt annorlunda ut än för solceller, och för de flesta villatomter slutar det med att det inte lönar sig. Här är siffrorna bakom det.

Så mycket el ger ett litet verk

Ett mindre vindkraftverk för villabruk anges ofta till upp mot 4 000 kWh per år. Den siffran förutsätter idealförhållanden, alltså jämn och stark vind under stora delar av året.

I verkligheten landar ett svenskt villaverk snarare runt 2 000 kWh om året. Det motsvarar en femtedel till en fjärdedel av vad ett normalt eluppvärmt hushåll gör av med, och ungefär vad en handfull solpaneler ger.

Skillnaden mot solceller är att vinden kommer när solen inte gör det. Produktionen är som bäst under vinterhalvåret, alltså precis när förbrukningen är som högst. Det är det starkaste argumentet för vindkraft hemma, och det gäller oavsett vad kalkylen landar på.

Vad det kostar

Själva verket ligger vanligen mellan 15 000 och 60 000 kronor beroende på storlek och konstruktion. Till det kommer fundament, montage och elinstallation, och den delen underskattas nästan alltid.

Ett verk ska förankras i mark eller i en konstruktion som klarar både vikten och vindlasten, och inkopplingen mot elsystemet ska göras av en behörig elektriker. Vill du dessutom mata ut överskott på nätet behöver du prata med ditt elnätsbolag om anslutningen.

Räkna med att den totala kostnaden blir en bra bit över priset på verket. En rimlig utgångspunkt för ett nyckelfärdigt litet verk är någonstans mellan 60 000 och 100 000 kronor, men be alltid om en offert som innehåller allt.

Räkneexempel: när betalar det sig?

Ta ett verk som kostar 80 000 kronor installerat och som ger 2 000 kWh per år. Antag att du använder all den elen själv, och att du därmed slipper köpa den.

Elpris du slipper betala	Värde per år	Återbetalningstid
1,00 kr/kWh	2 000 kr	40 år
1,50 kr/kWh	3 000 kr	27 år
2,50 kr/kWh	5 000 kr	16 år
4,00 kr/kWh	8 000 kr	10 år

Siffrorna är grova och tar varken hänsyn till underhåll eller till att verket inte håller i evighet. Men de visar det som är svårt att komma runt: vid normala elpriser är återbetalningstiden längre än verkets livslängd.

Kalkylen vänder först vid riktigt höga elpriser, eller om du har ett ovanligt bra vindläge och kan hämta betydligt mer än 2 000 kWh. Då är det också vindläget, inte verket, som gör jobbet.

Vindläget avgör nästan allt

Effekten ur ett vindkraftverk växer med kuben på vindhastigheten. Dubbel vindhastighet ger alltså åtta gånger så mycket el, och det är därför placeringen betyder mer än modellvalet.

Bra lägen är öppet landskap, höjder och kustnära tomter. Dåliga lägen är villaområden med hus och träd runt omkring, eftersom byggnader och vegetation både bromsar vinden och gör den turbulent.

En tumregel är att verket ska stå fritt och en bit över allt som finns inom ett par hundra meter. Står det i lä av huset ditt eller av en trädridå får du en bråkdel av det tillverkaren lovar, och ingen inställning i världen rättar till det.

Så jämför du modeller

Söker du efter tester av vindkraftverk för hemmabruk hittar du mest återförsäljare som testar sitt eget sortiment. Fyra siffror säger mer än någon topplista.

Den första är märkeffekten, och den är den mest missvisande. Ett verk som anges till 3 kW levererar det bara i den vindhastighet tillverkaren räknat med, ofta 12 meter per sekund, vilket är kuling. Fråga i stället efter en årsproduktion vid 4 eller 5 meter per sekund, som är vad en normal svensk villatomt faktiskt har.

Den andra är startvinden, alltså vid vilken vindhastighet rotorn börjar snurra. Ligger den på 4 meter per sekund står verket stilla större delen av året på de flesta tomter. Konstruktionen spelar in här, och de två huvudtyperna beter sig olika.

	Horisontalaxlat	Vertikalaxlat
Verkningsgrad	Högre	Lägre
Startvind	Högre	Lägre
Tål turbulent vind	Sämre	Bättre
Ljud	Mer svischande	Generellt tystare
Passar	Öppna lägen, mast	Tomter med hus och träd runt

Garanti och rotordiameter

De två sista siffrorna är garantitid och rotordiameter. Diametern avgör hur mycket vind verket fångar, och den säger ofta mer om produktionen än den kW-siffra som står först i annonsen.

Regler och bygglov

Här har det faktiskt blivit enklare att veta vad som gäller. Bygglov krävs för ett vindkraftverk som är högre än 20,0 meter över marken, eller som placeras närmare tomtgränsen än vad det är högt.

Höjden mäts till den högsta punkt hela anläggningen når, alltså inklusive rotorbladens topp. Rotordiametern i sig har inte längre någon självständig betydelse för lovplikten.

Ett litet villaverk på en mast om åtta eller tio meter hamnar därför oftast under gränsen, förutsatt att det står minst lika långt från gränsen som det är högt. Kommunen kan dock ha egna bestämmelser i detaljplanen, och grannars rätt att slippa buller och skuggor gäller oavsett vad bygglovsreglerna säger. Ring byggnadsnämnden innan du beställer.

Buller och grannar

Ett litet vindkraftverk låter. Det är inte öronbedövande, men det är ett ljud som finns dygnet runt när det blåser, och det är den vanligaste orsaken till att grannar hör av sig.

Ljudet består dels av ett svischande från bladen, dels av mekaniskt ljud från generatorn. Vertikalaxlade verk marknadsförs ofta som tystare, men de har i gengäld lägre verkningsgrad.

Sitter tomterna tätt är det värt att prata med grannarna i förväg. Ett verk som står i tio år är en dålig anledning till en tioårig grannfejd.

Underhåll och livslängd

Det här är den del som saknas i nästan alla guider, och den påverkar kalkylen mer än man tror. Ett vindkraftverk har rörliga delar som slits, till skillnad från en solpanel som mest ligger still.

Lager, generator och elektronik behöver ses över med jämna mellanrum, och bladen ska kontrolleras för sprickor och isbeläggning. Sitter verket på en mast krävs dessutom något sätt att komma upp, och en mast som går att fälla är betydligt enklare att leva med än en fast.

Livslängden för ett litet verk anges ofta till mellan tio och tjugo år. Jämför den siffran med återbetalningstiderna i tabellen ovan, så ser du varför vindläget måste vara riktigt bra för att det ska gå ihop.

Solceller i stället, eller båda?

För en villatomt inne i ett bostadsområde är solceller nästan alltid den bättre affären. De har inga rörliga delar, de kräver inget bygglov på ett vanligt tak och kalkylen går ihop på betydligt kortare tid.

Vindkraft blir intressant när tomten ligger fritt, när du redan har solceller och vill täcka vinterhalvåret, eller när du är utanför elnätet och behöver produktion året runt. I ett fritidshus utan nätanslutning kan ett litet verk tillsammans med paneler och batteri vara den lösning som faktiskt fungerar.

Är du osäker är ordningen enkel. Mät vinden på tomten under ett år innan du köper något. Det kostar nästan ingenting och är det enda som ger dig ett verkligt svar.