Falsk palsternacka är vad många kallar vildpalsternacka, en växt med platta, klargula blomflockar som står längs diken och tomtgränser i juli och augusti. Saften gör huden överkänslig för solljus. Får du den på armarna en solig dag kan du få blåsor som liknar en brännskada.

Känner du igen blomman har du kommit långt. Den är gul, och nästan alla växter den förväxlas med blommar vitt.

Vad är falsk palsternacka?

Det är samma art som palsternackan i grönsakslandet, i sin vilda form. Det vetenskapliga namnet är Pastinaca sativa subsp. sylvestris, och de rätta svenska namnen är vildpalsternacka eller vild palsternacka. Falsk palsternacka är namnet den har fått i folkmun.

Den växer framför allt i södra Sverige, upp till Gävleborgs län enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Den trivs längs vägkanter, diken och på mark som har grävts eller brukats. Det är precis den sortens mark som finns vid tomtgränsen, i en gammal åkerkant eller bakom komposten.

Så känner du igen den

Vildpalsternackan är tvåårig. Första året blir det bara en bladrosett och en gulvit, rovformad rot. Andra året skjuter den en blomstängel som enligt SVA blir upp till 130 centimeter hög, och Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) anger upp till 1,2 meter.

Stjälken är fårad, med tydliga räfflor på längden. Bladen är parbladiga med tre till sex par småblad, och småbladen är äggformade, tre till fem centimeter långa och har sågad kant. Hela växten har en gulgrön ton och är gråhårig.

Blommorna är små, runt fem millimeter, med fem gula kronblad, och sitter samlade i sammansatta flockar. Den blommar i juli och augusti enligt både SVA och FOR. Efter blomningen kommer platta frön med vingkant.

Förväxla den inte med

Det står en handfull flockblommiga växter i samma dike, och blomfärgen gör det mesta av jobbet. Dill är den enda av de vanliga som också blommar gult.

	Falsk palsternacka	Jätteloka	Kirskål	Hundkäx	Dill
Blomfärg	Klargul	Vit	Vit	Vit till gräddvit	Gul
Höjd	Upp till ca 1,3 m	Upp till 3 m, ibland mer	Upp till 80 cm	50 till 150 cm	Upp till 1 m
Blommar	Juli till augusti	Juli till augusti	Sommar	Maj till juni	Juli till augusti
Blad	Parbladiga, äggformade småblad med sågad kant	Upp till en meter breda och flera meter långa	En eller två gånger tredelade, tandad kant	Två till tre gånger delade, glänsande	Fina och fjäderlika
Stjälk	Fårad, gulgrön	Upp till en decimeter tjock, rödfläckig	Kort, sprider sig med jordstammar	Fårad och ihålig	Tunn, doftar dill

Jättelokan är den enda i tabellen som är lika farlig för huden. Den är också så mycket större att det sällan är svårt att skilja dem åt. Dill luktar dill så fort du nyper i ett blad, och har trådsmala blad i stället för breda småblad.

Därför bränner den huden

Hela växten innehåller furanokumariner, enligt SVA: blad, stjälk, saft och rot. De ämnena gör huden överkänslig för solljus. Det är alltså saften tillsammans med solen som ger skadan, inte själva beröringen.

Huden blir röd, svider och får blåsor som gör ont, ungefär som en brännskada. 1177 skriver att vild palsternacka ger samma symtom som jätteloka och björnloka, och att huden ibland blir mörk och kan få ärr. Enligt FOR kan de drabbade ställena förbli missfärgade och känsliga för sol i upp till två år.

Så ja, vild palsternacka är giftig i den meningen. Den är farlig att få saft från på huden, inte att gå förbi.

Om du har fått saft på huden

Tvätta huden noga med tvål och vatten så fort som möjligt. Det är 1177:s första råd för brännskador från jätteloka och björnloka, och vild palsternacka tas upp på samma sida. Kylbalsam kan lindra efteråt.

Håll sedan huden borta från solen. 1177 anger minst en vecka om du har fått rodnad och blåsor, och minst två dagar även om du inte ser någon reaktion alls. Kontakta en vårdcentral om ett stort hudområde har blivit bränt, och läs hela rådet hos 1177 om brännskador från björnloka och jätteloka.

Hundar, hästar och andra djur

Djur kan få samma reaktion, framför allt på ljus hud och där pälsen är gles. SVA räknar upp får, nötkreatur, hästar, getter, fjäderfä och hundar. Symtomen är rodnad, svullnad, blåsor, fjällning och kraftig klåda, och i svåra fall kan ögonen bli inflammerade och ljuskänsliga.

Har hunden eller hästen gått i ett bestånd och får rodnad eller blåsor efteråt är det veterinären du ska ringa. SVA har mer om vildpalsternacka och djur.

Så tar du bort den

Klä dig först. FOR rekommenderar handskar, långa ärmar och långbyxor. Välj gärna en mulen dag, så att saft som ändå hamnar på huden inte får sol på sig innan du har hunnit tvätta av den.

Klipp ner växten när den första blomflocken börjar slå ut, i juli eller augusti, och gör om det upp till tre gånger under säsongen. Målet är att den aldrig ska hinna sätta frö. Det är fröna som gör att den kommer tillbaka nästa år.

Blad och stjälkar utan fröställningar går att kompostera. Har det hunnit bildas frön ska allt ner i en sopsäck som knyts igen ordentligt och körs till kommunens återvinningscentral, inte i komposten. Tvätta verktyg och handskar när du är klar.