En trädgårdsportal är ett av få projekt där resultatet syns direkt och kostnaden stannar under tusenlappen. Två stolpar, ett valv över, och plötsligt har gången mellan gräsmattan och köksträdgården en början och ett slut.

Kallar du den portal, rosenbåge eller rosportal spelar mindre roll. Konstruktionen är densamma, och skillnaden ligger mest i vad du låter växa på den.

Mått som fungerar när växten sitter på

Räkna med att en klätterväxt tar 20 till 30 centimeter av höjden och lika mycket av bredden när den är etablerad. Det är därför en portal som kändes rymlig i butiken slår i håret efter tre säsonger.

Fri höjd under valvet bör vara minst 210 centimeter, och 220 till 240 är bättre. Bredden mellan stolparna vill du ha på minst 120 centimeter, gärna 150 om portalen står över en gång där två ska mötas eller där en skottkärra ska igenom.

Djupet, alltså hur lång portalen är i gångens riktning, brukar hamna på 40 till 60 centimeter. Det ger växten något att hålla i över hela passagen i stället för bara en smal båge att slingra sig runt.

Rita upp den först

En skiss i skala tar tjugo minuter och betalar sig direkt. Rita portalen framifrån med stolpavstånd och höjd, och från sidan med djupet, så ser du både proportionerna och exakt hur mycket virke du behöver.

Tänk på att en portal som ser lagom ut på papperet ofta känns för liten på plats. Ställ ut två käppar där stolparna ska stå och gå igenom några gånger innan du sågar.

Skissen är också vad du tar med till bygghandeln. En portal i normalstorlek går på några hundralappar i virke, och den siffran blir betydligt högre om du köper efter känsla och handlar om.

Virke som tål att stå ute

Stolparna är den enda delen som verkligen utsätts. Ska de ner i marken behöver du tryckimpregnerat virke avsett för markkontakt, alltså träskyddsklass NTR A. Vanligt utomhusvirke i klass NTR AB är gjort för att sitta ovan mark och ruttnar av i marknivå inom några år.

Dimensionen är viktigare än man tror. 45 x 45 millimeter känns tillräckligt när portalen är tom, men böjer sig så fort en klätterros med blöta blad hänger i den. Ta 70 x 70 eller 95 x 95 millimeter till stolparna.

Till valvet och spjälorna räcker klenare virke, 34 x 45 eller liknande. Vill du ha ett runt valv är enklaste vägen att såga ut två halvcirklar ur bräda och skarva dem, hellre än att böja virke som inte vill böjas.

Förankringen är hela skillnaden

Det här är varför köpta portaler hamnar i häcken. En portal med full växtlighet är ett segel. Vindlasten kommer inte från träet utan från lövverket, och den är störst på hösten när stormarna kommer och växten fortfarande har blad kvar.

Det finns två vettiga sätt att förankra. Stolpskor på gjutna plintar håller träet ur marken och ger längst livslängd. Alternativet är att gräva ner stolparna direkt, minst 60 centimeter och gärna 80, med packad makadam runt om så att vatten dräneras bort i stället för att stå kvar mot virket.

Gjut aldrig in en stolpe helt i betong utan dränering under. Då står vattnet kvar i hålet och stolpen ruttnar av precis i markytan, vilket är där den bär som mest.

Så bygger du den

Börja med att sätta ut stolparna och kontrollera att avståndet är lika i båda ändar. En portal som står snett syns direkt när man går mot den.

Res stolparna, förankra dem och låt betongen härda innan du lägger på valvet om du gjutit. Bygg sedan ihop valvet på marken, lyft upp det och skruva fast det i stolparnas ovansida.

Använd rostfri eller varmförzinkad skruv genomgående. Vanlig skruv ger rostränder nedför virket redan första året, och på en ljus portal syns det tydligt.

Vill du ha grind i portalen?

En grind gör portalen till en verklig avgränsning, och den är enklast att planera in från början. Stolparna behöver då vara kraftigare, 95 x 95 millimeter som minst, och de ska stå i lod med ännu större noggrannhet än annars.

Gångjärnen sitter i den ena stolpen och drar hela grindens vikt i sidled. En grind som hänger snett efter ett år beror nästan alltid på att stolpen rört sig, inte på gångjärnen.

Har du redan en portal utan grind går det att komplettera i efterhand, men räkna med att förstärka eller byta den stolpe grinden ska hänga i.

Vilken växt passar?

En klätterros är det klassiska valet, men alla sorter är inte gjorda för det här. En ros som blir tre meter fyller portalen lagom, medan en som blir sex meter tar över hela gången.

Rambler kallas de riktigt växtvilliga sorterna. De blommar oftast bara en gång per säsong men desto rikligare. Klätterrosor i den mindre klassen blommar om under sommaren och är lättare att hålla efter.

Vill du slippa beskärning är clematis, humle eller kaprifol enklare alternativ. Ska portalen stå över en gång du använder dagligen är det dessutom värt att välja något törnfritt.

Plantera så att växten vill uppåt

Sätt plantan 30 till 40 centimeter från stolpen, inte tätt intill. Närmare än så hamnar den i regnskugga, eftersom stolpen och valvet leder bort vattnet och jorden där blir torrast på hela platsen.

Första säsongen handlar allt om att styra skotten. Bind upp dem löst med mjukt band och led dem mer åt sidan än rakt upp, för en ros som får växa lodrätt blommar bara i toppen.

Först tredje eller fjärde året ser portalen ut som på bilderna. Det är värt att veta i förväg, så att du inte river ner allt i besvikelse efter en säsong.